Fredsarbete i Irak

Som landsrepresentant för Peace Winds Japan kunde Miho Kishitani välja att tjänstgöra på många olika håll i världen.

– Jag valde Irak, berättar före detta världsfredsstipendiaten Kishitani. Jag ville ha fälterfarenhet för att förstå de inre orsakerna till en konflikt. Jag valde den region som var den största utmaningen, nämligen norra Irak.

Kishitani leder och samordnar återuppbyggnadsprogram in Irak med fokus på utbildning, social omsorg, hälsa, vatten och sanitet. Från basen i Amman i Jordanien leder hon två kontor med 80 lokalanställda och en budget på 4 miljoner USD.

Det var inte första gången Kishitani besökte det krigshärjade landet. Mellan 2000 och 2003 tillbringade hon tre år som den enda japanska biståndsarbetaren på heltid i den kurdiska frizonen i norra Irak. Hon samordnade och genomförde biståndsinsatser där som chef för Peace Winds Japans kontor i norra Irak.

I fjol fick hon japanska utrikespolitiska institutets Nakasone Yasuhiro-utmärkelse som delas ut för viktiga bidrag inom politik, ekonomi, kultur, vetenskap och teknik.

Utmärkelsen syftar dessutom till att främja fred och välstånd i konfliktområden.

Utmärkelsen har namn efter en tidigare japansk premiärminister som idag är institutets ordförande och den som överlämnade utmärkelsen och prissumman 1 miljon JPY (8 500 USD) vid en ceremoni i juni. Genom att dela ut priset till Kishitani som bara var 25 när hon först åkte till Irak hoppas institutet inspirera andra unga biståndsarbetare inom frivilligorganisationer att ägna sig åt humanitärt fältarbete.

– Det är lätt att prata om fred i New York eller Tokyo där det inte finns någon konflikt, säger Kishitani som tror att ett villkor för fred är att biståndsarbetare och världsledare tillbringar tid ”där människor kämpar för sin överlevnad eftersom det inte råder fred”.

Efter erfarenheterna i den kurdiska frizonen visste Kishitani att hon ville arbeta som biståndsarbetare. Men då behövde hon en mastersexamen. Det fick hon 2005 när hon som en av Rotarys världsfredsstipendiater gick ut mastersprogrammet i konfliktlösning på University of Bradford i Storbritannien. Hennes stipendium sponsrades av Rotaryklubben i Urawa, Saitama, Japan.

– Jag begränsades ute på fältet eftersom jag saknade både kunskap och metoder, berättar Kishitani om första vistelsen i Irak. Mina erfarenheter [från universitetet] hjälper mig i programplanering och förhandlingar och i samordningen med andra organisationer.

– Iraks problem beror till stor del på geopolitiska, religiösa och etniska intressen, säger hon. Mina kunskaper i konfliktlösning hjälper mig läsa den politiska kartan och göra mitt program så effektivt som möjligt.

Kishitani har en stark tilltro till utbildning och planerar själv att studera vidare. Med prispengarna hoppas hon kunna höja sin forskar- och språkkompetens och göra en bättre insats för det irakiska folket. Men främsta målet är ökad rörlighet:

– Först ska jag ta körkort, säger hon. Sedan vill jag lära mig arabiska.